Beroendeframkallande (sociala medier)

Sociala medier är absolut beroendeframkallande. Det är bra att utvecklingen går framåt, men för mig känns det som att det har blivit för mycket. Idag ska allt handla om vem som har mest "vänner" på facebook, vem som har mest likes. På riktigt vem mår egentligen bra av detta? En ända stor tävling hela tiden, så kände i alla fall jag.
 
Hur upptagen blir man inte av alla sociala medier? Det är som ett beroende, jag hör det otfta hos vänner. Dem kan inte vara i från dem ens en timme. Jag undrar vad är det som är så viktigt att man måste hålla koll hela tiden? Dem som inte har många vänner eller likes är en nolla som ingen vill kontakta eller bli vän med, medan det är coolt att vara vän med någon som har flera hundra. Så fruktansvärt egentligen, att man måste mäta sig och göra sig hörd på det sättet.
 
För mig blev sociala medier ett beroende jag brukade inte sidorna jag missbrukade dem. Alla raster jag hade satt jag i telefonen, när jag kom hem satt jag vid datorn, inte en lugn stund Nu i efterhand kan jag inte förstå hur jag orkade, för i samma veva blev jag väldigt nere. Det jag innan aldrig hade gjort blev en daglig sak, att jag började mäta min kropp med andra, att jag började mäta min kunskap, utseende, hem och relationer. Jag fick återigen ett kvitto på att jag inte fanns med i den perfekta kategorin.
 
Nu vet jag bättre att allt på nätet inte är sant, att mycket av det som läggs upp är en fasad. Och jag är glad att jag är fri från detta beroende, även om jag blir påmind och känner mig utanför för att jag inte har twitter, facebook, instagram.
 
Är det någon som känner att det är beroendeframkallande? Vad tycker ni om sociala medier?
 
(Bilden är lånad från nätet.)
 

Påsken

Hej.
Kul förresten att ni har tittat in hos mig igen. Ni är ju bara för söta.
 
Måste bara få berätta en sak som jag tyckte var ganska rolig. Ja ni vet ju hur populärt det är med godisunder påsken. Jag brukar dock inte äta godis eller köpa det själv, men får jag godis så äts det ju, sån pli har jag på mig själv hahaha. I alla fall mina föräldrar vet hur viktig kosten är för mig, då var dom lite fiffiga och tänkte vara lite roliga. Jag fick så klart ett stort påskägg, till min förvåning inte vilket påskägg som helst. Jag öppnade påskägget och i det låg en lapp med texten du ville ju inte ha godis så hoppas det här blir bra, i ägget låg det sallad. Då kanske ni tänker okey vad snällt, jag dog av skratt, det är min humor. Fick andra saker och ni ska ju inte tro att påsken blev fri från frosseri ändå. Visst var det väl ändå en ganska rolig grej?
 
Hur var eran påsk? 
 

Men hej där ute

 Vart ska jag börja någon stans. Jag börjar med ett hej. Hur mår ni?
Det var jätte länge sedan som jag skrev ett inlägg över huvud taget och jag har säkert tappat alla er mina läsare, men det är en konsekvens jag får ta när jag inte varit aktiv på hundra år.
 
Som jag i ett tidigare inlägg skrev att jag har funderat kring vad jag vill med min blogg, om jag ska byta blogg och vad bloggen ska handla om. Jag vill göra en ny start men ändå ha kvar samma koncept. Vill inte känna att bloggen är ett tvång, det ska vara roligt, så nej jag sätter inga mål att jag ska lägga upp tre inlägg om dagen, det blir vad jag känner för och det är så långt jag har kommit och tänkt.
 
Det har hänt mycket i mitt liv sen sist och jag har massor att dela med mig av. Hoppas ni vill läsa om det?
 
 
(En liten bild på mig när jag är sjuk =()