Gott nytt år

Jag vill önska alla där ute ett gott nytt år. Lika bra att skriva det nu, då jag säkerligen inte har tid att blogga sen. Nu ser vi fram emot ett nytt år med nya möjligheter eller hur? Det ska vi se till att det blir ett toppen år.
 
År 2016 här kommer vi.
 
Bilden är lånad från nätet

Dölja går inte

Vi med IBS lider tillräckligt med våra knasiga, jobbiga magar, men det stannar inte där. Man vill så gärna dölja att man har IBS, men vet ni vad, det är tvär kört. Man får hela tiden lägga upp ett försvar och förklara sig, eftersom människor undrar varför man beter sig konstigt eller avbokar den där middagen eller fikan på stan.
 
Såhär kan det se ut, några exempel:
 
Jag blir bortbjuden på middag hos någon senare på dagen eller på kvällen. Min dag startar först med jobbiga toabesök, sedan kan jag inte äta något innan middagen i rädsla för att bli dålig i magen. Väl på middagen serveras det saker som jag verkligen inte kan äta, någon enstaka matbit kanske. Vad tror ni händer när jag sitter där? Människor undrar varför jag inte äter någonting, givetvis. Jag får frågor eller kommentarer som, är du allergisk, äter du inte den här maten, vad äter du för något egentligen, bantar du, det är inte bra att svälta sig. Där sitter jag och känner mig förnedrad, jag känner mig så otacksam och det blir jobbigt och pinsamt, vad ska jag svara då? Hörrö ni det är så här att allt som serveras här får jag diarre av. Nej så kan jag inte säga utan då blir det en "lögn" som att jag är gluten eller laktosintolerant.
 
Eller på jobbet då min mage kan vara katastrof, jag får springa på toa flera gånger, klart att människor undrar vad jag håller på med. Det finns säkert dem som tror att jag tar mig en paus från jobbet för att jag tycker det är kul. Det spekuleras i om jag är magsjuk eller något liknande. Det jag tycker är viktigast med det här är inte att mina arbetskollegor får veta sanningen, utan min chef. Jaha det är bara att sänka sig och säga som det är, att jag har en jobbig mage, alltså måste jag försvara mig. Då vet jag att när min chef ser mig gå på toa så vet jag att han vet om vad jag gör, hur roligt är det? Så fruktansvärt pinsamt så jag nästan inte ens vågar gå och kissa.
 
Eller förr när jag var singel och jag träffade någon ny kille och han givetvis skulle sova över. Att jag nämner killar är för att det är enklare att säga saker till tjejer. Oavsett om jag har en toa i närheten kan jag i bland tycka det är pinsamt att göra nr 2 när någon är i närheten. I alla fall, den här stackars killen fick jag skicka hem på morgonen innan det var dags för magen att krångla. Efteråt kände jag mig givetvis taskig så då drog jag i väg ett sms och fick ge en förklaring. Jag får en förståelse när jag talar om mitt problem, men kom igen hur roligt är det?
 
En sak till man kan ju tycka att efter ett toabesök så är det klart, nej så är det inte för mig, mina toabesök tar hundra år. Jag måste sitta kvar ett tag just för att jag inte känner mig klar. På jobbet kan jag inte sitta på toa i 30 minuter, eller springa 10 gånger under 30 minuter. Många gånger håller jag mig, vilket är döden, då mår jag så fruktansvärt dåligt. Känner mig sjuk i flera dagar och summan av kardemumman på detta är att jag blir förstoppad, vilket också är ett h*lvete.
 
När jag får mina kramper
Blir jag precis kallsvettig, yr och illamående. Ta en maginfluensa gånger 5. I bland kan jag få sådan panik att jag måste klä av mig. När alla kramper och "skit" släpper är jag precis förstörd. Det tar på krafterna kan jag säga.
 
Detta är verkligen inte roligt. Jag blir trött på mig själv, samtidigt som jag är van att ha dessa besvär. Jag blir dock begränsad och väldigt ifrågasatt.
 
Är det någon där ute som har IBS?

En gång i Tunisien ( år 2012)

Det var väldigt oroligt när vi var där, så mestadels av tiden tillbringade vi tyvärr vid hotellområdet. På kvällen gick vi knappt ut. Tråkig semester, men jag får skylla mig själv som hade så bråttom att bara komma i väg någonstans. Vi visste inte ens om att det var oroligt där. Det märkte vi när vi kom dit satt säga. Jag vet att man ska hålla sig uppdaterad via media, men nu gjorde inte jag det och fick som sagt skylla mig själv. Det blev en semester i alla fall.
 
 
Bränd köttbulle, jag med andra ord. Aj vad ont detta gjorde.
 
 
Arg var jag som vanligt, nej då, men alla djuren jag såg var fastkedjade i solen. Jag vet att dem inte har samma syn som oss på djur, men jag fixar inte att se sånt. Jag blev arg på ett gäng killar/män som behandla sina kameler eller dromedarer enligt mig på ett dumt sätt. Jag röt i från, de tjata om jag ville rida, absolut inte, sponsrar inte sådant. Ja efter det kunde jag inte gå ner till stranden något mer.
 
 
Och så där jobbade han.
 
 
 
Jag blev smått förvånad över alla dessa killar som byggde ett hotell nästan bredvid vårat. De befann sig på hög höjd, utan arbetskläder eller någonting. De stod uppe i luften på byggnaden och svetsade utan skyddsglasögon. Där fanns det inte någon tanke på risker eller säkerhet inte.