I bland när jag ser tillbaka på mitt liv kan jag bli lite full i skratt. Idag kan jag tänka, hur kunde jag göra dittan och dattan, kan skämmas inom bords när jag tänker på hur lätt störd jag var i mitt beteende.

 

Alla har sina egna flyktbeteenden eller som man också kan kalla självskadebeteende. Men när vet man att det går över till självskadebeteende eller flykt? Är man inte helt med i matchen och tänker på saker man gör så hamnar man bara där. Sen är det en balansgång på vad som är normalt eller skadligt. Jag brukar säga som så, det du inte mår bra av men gör ändå, kan vara ett beroende, en flykt eller självskadebeteende. Ett tydligt tecken kan vara att man gör just en sak för mycket som framkallar ångest.

Själv har jag hoppat lite fram och tillbaka i olika flyktbeteenden, som jag i stundens hetta trodde jag mådde bra av.

 

Från mycket träning till för mycket jobb.

Från lite mat till mycket mat.

Från mycket sex till ännu mera sex, listan går att göras lång.

 

Är något som är helt normalt och ett grundläggande behov till närhet, kärlek och ömhet.

Sex för mig blev skadligt då jag genom den biten lyckades hålla mig på avstånd från personen, det jag menar är att sexet blev något jag älskade, det var min grej, och det var på mina villkor, något jag kunde styra, eller? På det sättet kunde jag skydda mig, min mur blev starkare. Jag skada mig själv just för att jag vägrade ta in en fin människa i mitt liv, det var bara sex, sen fick det vara bra. Även om jag kände mycket för en viss person och det var helt perfekt så våga jag inte släppa in den människan i mitt liv. Rädslan över att blotta sitt riktiga jag.

 

Det låter säkert helt stört, eftersom sex är intimt och man blottar sig helt till en annan människa. Jag kan säga eftersom jag inte var känslomässigt med i matchen så kände jag inte att jag blottade mig, inte i stundens hetta, det var något som kom senare.

 

Jag flydde från mitt inre tomrum, jobbiga känslor som jag bara ville bädda in, gömma. Det gjorde jag bra och jag mådde bra just då.

 

Blev något jobbigt var sex helt fantastiskt att ta till när det behövdes. Jag var inte ute efter bekräftelse, inte ute efter stadiga relationer, men va fasen var jag ute efter då? Det var trevligt för stunden och någon stans kände jag en längtan till att ha en bra fungerande relation men jag vågade inte, jag vågade inte satsa, det var lättare att vara kall och hård. Köra sitt race bara jag slapp känna. Jag flydde utan att ens tänka på det.

 

Vad flyr du i från?

Vilka saker flyr du till?