Jag må vara lite knäpp men jag älskar hösten, då menar jag inte när den är kall satan och solen gömmer sig någonstans, utan när solen är framme, höstlöven faller och ger än sådan fin färg. Jag blir helt lyrisk av det.

 

Jag tog mig en lång promenad i solen, sen fick jag en ide och det var att gå till kyrkogården där min farmor ligger. Jag har en kärlek till kyrkogårdar och kyrkor. När jag väl var framme fick jag ett ryck för sådan är jag. Jag hämta en kratta och kratta bort alla löv, dom låg precis överallt. Sen fick jag syn på en stor toffs med ogräs, den passade inte in där om man säger så, man får tycka vad man vill men den slet jag upp och kastade. Tänk er själva att få ligga bredvid en massa ogräs, inte så skoj va. Även om farmor är död så ska det vara rent och fint på hennes plats och punkt på den.

 

Jag vandrade vidare och tänkte att jag svänger förbi in i kyrkan också, tänkte tända några ljus men attans då, inga kontanter på mig. Det kostar nämligen en liten slant för att tända ett ljus, exakt hela 3 kronor. Jag strosa omkring där inne, sedan satte jag mig och tog några djupa andetag och bara kopplade bort vardagen. Hur skönt som helst. Det räckte med 30 minuter. Sedan gick jag hem igen.

 

Promenader i sig är så uppfriskande.