God morgon mina fantastiska läsare.

Jo såhär ligger det till. Lika snabbt som jag skrev och bad om ursäkt att jag inte bloggat, lika snabbt blev jag sjuk. Jag och en vän hade ett samtal om maginfluensa, under den tiden var det många som hade åkt på det. Det var inte mer än så, men jag tror gud eller någon där uppe missuppfattade mig, jag bad inte om att jag ville ha maginfluensa utan jag råkade bara säga det högt, att jag inte haft det på flera år.

 

Pang en morgon så vaknade jag med skiten, och som ni vet så mår man inte super då. Jag väntade ivrigt på att bli frisk och när det släppte tänkte jag jippiiiee nu är jag på bena igen, in my ass. Efter att bara ha legat och suttit så länge fick jag problem med någon nerv i skinkan, kunde knappt, gå, ligga eller sitta. Och mitt korkade vanliga jag så är jag en sådan person som gärna inte ringer sjukan eller 1177 om råd, utan jag är en kämpe och tänker det släpper. Och det släppte efter en veckas väntan, men värken hade förflyttat sig till svanskotan, och jag vet att jag tänkte va f*n är detta, är helvetet aldrig över, svar nej.

 

Förra våren åkte jag på något märkligt i min svanskota, läkaren kunde faktiskt inte svara på vad det var, men han sa att oftast drabbar detta kvinnor och varför det visste han inte. Då hade jag gått med skiten i 10 dagar innan jag ringde vårdcentralen, och jag hade så ont så jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Lösningen blev en kortisonspruta i svanskotan, det tog ytliggare 7 dagar innan det släppte. Så mina vänner, när jag kände av samma sak igen, blev jag livrädd och tänkte nej inte nu, jag ska ju snart resa utomlands, jag har inte tid med det här. Jag sket i vilket och tänkte att jag väntar ut detta också. Och ja det släppte av sig själv, vilket var en lättnad. Sen kan man ju tro att eländet slutade här, men det gjorde det icke.

 

Samma dag som skiten i svanskotan släppte, kände jag värk i vänster underkäke. Men vad nu då. Samma där. Förr förra våren fick jag problem med en visdomstand i övre käken, jag tänkte då att det går över, det slutade akut. Jag hade gått och väntat på att det skulle släppa eller gå tillbaka så jag hade åkt på en j*vla infektion som gud sent skulle glömma. Hela ansiktet var svullet och de kunde inte dra ut tanden just för att det var så infekterat. Jag fick antibiotika, rena hästdosen med piller, de spola rent tanden och efter mycket om och men drog de ut den.

 

Jaha så nu var det dags för problem med underkäken också, jag väntade två dagar med att ringa, för som jag skrev tidigare vill jag inte ringa i onödan, hur korkat låter inte de? Jag vet. I alla fall, denna gång kände jag att detta kommer inte släppa av sig själv så jag ringde tandläkaren i förr går, fick en tid samma dag, akut igen då. De kunde konstatera att tanden var lite infekterad men att de tog ett beslut om att dra ut den, jiiiippee va skönt tänkte jag. Ni får dra den mer än gärna så jag slipper skiten. Och här är jag nu, jag trodde inte jag skulle få så ont av att dra ut den, hade ju inga problem alls efter att de drog ut på överkäken, men damn va ont det gööööör.

 

Så återigen mina vänner, jag har haft lite otur den senaste tiden. Inget jag ens önskar min värsta fiende. Jag hoppas ni har en förståelse för detta. Jag har saknat er och mitt bloggskrivande.

 

Det var min lilla resa den senaste tiden. Ingen höjdare med andra ord.

 

Hoppas ni mår bra?

 

 

 

Bilden är tagen från nätet