Jag har så sjukt dåligt tålamod, fast det beror på vad saken gäller, men oftast vill jag att saker ska hända så fort jag fått en tanke eller vad det nu kan vara. Närmare bestämt nästan direkt.

 

Att vänta på saker har jag svårt för. I väntans stunder kan jag bli väldigt nervös, om det händer direkt hinner inte min hjärna tänka och det känns bättre.

 

Jag vet att får jag ett datum jag ska passa eller en tid, så kan jag gå nervös som satan tills dagen väl kommer, under tiden vill jag bara att tiden ska gå fort så den dagen är över. Jag grubblar ihjäl mig.

 

Tex om jag ska på en arbetsintervju lite längre fram, så går jag bara och väntar på att dagen ska komma, jag blir sjukt nervös, börjar tvivla på mig själv, och tappar tålamodet så jag nästan känner för att ringa och avboka. När dagen väl är kommen är jag inte nervös för 5 öre och det går alltid jätte bra, men varför är jag såhär under tiden? Vad tvivlar jag på? Vad är jag nervös över?

 

Även när jag har bokat tatueringstid och tiden blir flera månader framöver, då brukar jag inte ta den tiden, för den väntan gillar jag inte, plus att jag bygger upp en nervositet så jag tror jag håller på att dö. Får jag en tid snabbt känner jag ingenting.

 

Jag kan vara rädd för saker, men utsätter jag mig direkt för dem så är jag snarare helt galen.

Står jag framför en berg och dalbana, då vill jag påpeka att jag är sjukt höjdrädd, men står jag där så har jag inga som helst problem att hoppa på den värsta som finns, min rädsla är då som bortblåst.

Får jag en tid direkt för piercing eller tatuering så har jag inga problem och sätta den vart som helst.

 

Får jag vänta en längre tid på något vill min hjärna spela ett spratt med mig, det bästa för mig är att slippa tänka och vänta, men alla kan ju inte anpassa sig efter mig liksom. Detta kan vara sjukt jobbigt.

 

Det tar sin tid men jag börjar sakta men säkert lära mig, men vissa saker sitter så djupt i mig, det bara sker per automatik. Nervositeten kan vara helt galen i bland. nästan så jag blir yr och vill spy. Helt sjukt och svårt att förklara, även om jag inte känner mig nervös så kickar den ändå i gång, och jag blir som ett asplöv.

 

Får nog börja med yoga igen så jag slipper vara som ett vandrande nervvrak.

 

Gillar ni att vänta på saker?